Alla inlägg under augusti 2013

Av Lovisa - 2 augusti 2013 01:14

Homosexuallitet. Och fomofober.

Det är nattens ämne.
Rött för liv, och orange för läkande. Gult för solsken och grönt för natur. Blått för harmoni och lila för ande. Jag visste inte det innan, att flaggan betydde det. Men jag läste i aftonbladet idag att det betydde det, så ja. Och jag kom och tänka på hur jag uppfattar flaggan och dess färger och om jag är ensam om hur jag uppfattar den. Och så kom jag att tänka på homofober. HUR kan man välja att vara homofob? Att avsky någon bara för personen de älskar. 
Det är verkligen någonting som jag kallar för fegt. Det är så otroligt fegt att bara för att en man älskar en annan man eller att en kvinna älskar en annan kvinna, så ska man så att säga "stöta ur" dem ur samhället.

För mig, så är flaggan och dess färger inte bara ord, de är skyddsänglar för hur vissa människor lever. 

Rött- livet, det vi alla har och det som vi alla har gemensamt. Alla människor är olika, det är så det är och det är så det alltid kommer att vara. Jag tror att människor förändras. Att vi alla har en förmåga att kunna se våra brister och att vi kan rätta till dem, även om det är svårt. Livet, det är någon som vi alla själva måste välja vad vi vill göra utav det. Vi kan inte skylla på andras brister, för vi alla våra egna brister. Vissa människor har större brister än andra och vissa lider mer av sina brister än andra. Vissa människor råkar vara bögar eller lesbiska. "råkar". Jag använder det order bara för att det faktiskt inte är någonting som vi kan välja. Det bara är så, så ska man vara riktigt ärlig så "råkar" man ju inte vara bög eller lesbisk, utan det är bara ett naturligt mirakel. För att vi alla är olika och att vi klarar av att stå ut med glåpord och diverse andra jävliga saker och bara köra vårt eget race. Så för varje personen som är bög eller lesbisk och faktiskt kan komma ut med det, även om jag inte känner personen så blir jag så otroligt stolt. Men sen finns de ju de som inte vågar komma ut, och det är hemskt. Och jag anser personligen att de är alla homofobers fel. För det är ingenting fel med att vara bög, det är inte fel någonstans. Det är lika naturligt som att solen går upp på morgonen. 

Orange- läkande. Att när vi blir sjuka så kan vi faktiskt bli friska och att när vi är sårade så kan vi faktiskt komma över det. Och att vi blivit slagna eller när någon sagt saker om oss och för oss så hemskt så att man önskar att man aldrig funnits, då kan kan vara så stark att man kan gå vidare i livet. Det är läkande för mig. Eller när någon som faktiskt är bög har uttsatts för några av de värsta glåporden och som faktiskt kan stå på sig och stå för sin läggning och för vem man är. Det är för mig läkande. Av alla sorter. Läka, det är något som vi alla gjort och det är någon som vi alla kommer få fortsätta att göra. Visst är det förjävligt? Men det är bra! Det är väldigt bra, det ger en styrka. 

Gult- solsken. För mig är människors olikheter lika självklart som att solen lyser. Solen lyser inte alltid, men när den gör det och när den är som starkast, det är då jag är som stoltast över den värld vi lever i. Även med alla krig, med alla föroreningar och med alla hemska saker som har hänt, så finns vi människor som kan stå upp och säga "det här är jag". Take it or leave it. Det är jag så otroligt glad och tacksam över. Att för människor bryr sig helt enkelt inte om ifall någon tycker att man är dum i huvudet, utan fortsätter leva sitt liv såsom det fungerar för en själv. Och när människor lär sig att anpassa sig efter varandra och varandras olikheter, det är fantastiskt. Även om man är "rebell" och inte tycks passa in i samhället, så hittar man sin plats och lever så, eller när någon homosexuell kommer ut och faktiskt kan stå på sig och kanske kan bli accepterad på det sättet. 

Grönt- natur. För att alla människor borde vara naturliga. För att alla stereotyper suger och för att det fortfarande FINNS människor som vågar vara sig själva. Det är natur för mig, det är naturligt. Och det är naturligt att vara ledsen, att vara glad, att vara lycklig, och rädd. Känslor, det är naturligt. Och ingen känsla är rätt eller fel. För så är det bara, och det är fantastiskt.  

Blått- harmoni. För att vi alla ska kunna leva i harmoni, hur olika vi än är.

Lila- ande. För att vi alla ska kunna vara nöjda med vår egen ande och den vi är. Vi ska inte gå runt och avsky varken varandra eller oss själva. Det är fel! Vi ska älska oss själva och vi ska fira att vi ens finns idag, vi ska vara glad för varje dag i livet som vi har fått och hur fantastisk vi faktiskt kan göra våra egna liv och dagar. Vi ska inte gå runt och tro att vi är fel, att vi är tjocka, fula, dåliga eller att ingen vill ha oss. Visst, vi är alla är olika och såklart krockar det ju med saker. Som i kärlek, för att ta ett populärt exempel. Kärlek är svårt. Frustrerande, vi får inte alltid personen vi vill ha och om vi får den personen blir det kanske inte som vi har tänkt oss. Men om man väntar lite, om man står ut, så kan det hända att det blir såsom vi kanske tänkt oss. Det är det viktiga. 

Det är det jag vill säga med det här inlägget. Jag hoppas innerligt att du har tagit dig ända hit och läst hela inlägget. Lämna en kommentar, kära du. Säg vad du tycker. 


"Everything will be okay in the end. If it's not okay then it's not the end"- Paolo Coelho 
.. tror det är Paolo Coelho. 


 

Ursäkta om det är några stavfel eller fel i grammatik, jag orkar verkligen inte kolla igenom allting. 

Presentation


Jag är en svensk flicka som heter Lovisa. Jag tänker och skriver om mina kanske ovanliga tankar och känslor som jag upplever här i livet. Och du undrar, vem jag är, vad jag är- vad jag har för sorts liv?
Det är väl det man kan kalla för Ingen flickas li

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg något!


Ovido - Quiz & Flashcards