Jag känner mig fet. Men jag orkar inte bry mig. And therefore så sitter jag och äter en av lussebullarna som min mamma gjorde idag. Dom är jättegoda, men tydligen blev dom inte så fina. Det gör ingenting, men mamma blev irriterad (mamma, dom blev faktiskt jättebra!) därför att dom blev fula men det är förståeligt med tanke på hur ont hon får av att stå i köket och baka och hålla på. Stackars, stackars mamma. Jag funderade på förut hur 2014 blir, det är ju bara 4 dagar till December. Jag hoppas så innerligt att det blir ett bra år! Jag tycker lite att jag förtjänar det, en enda faktiskt normal stund i mitt liv. Sen kom jag på att det nog inte blir så lätt ändå. Jag menar, varför inte bli som början av 2013? Innan pappa blev sjuk så tänkte jag på mitt liv i Göteborg varenda dag, den sak som mer eller mindre förstört mitt liv, och efter att pappa blev sjuk så började jag tänka på pappa, den man som mer eller mindre förstört mitt liv. Sen blev mamma sjuk och då börjar jag tänka på det som mer eller mindre igen förstört mitt liv därför att min mamma betyder så oerhört mycket för mig. Herregud. Men jag överlever, jag är här än och jag har inga planer på att försvinna eller någonting liknande. 

I skolan har jag fått beröm för att kan styckindela. Lol. Låter coolt, va? Jag är nog den enda i min klass som alltid tänker på att aldrig särskriva. Yehbby. I skolan idag hade vi någon sorts tävling under hemkunskapen, och jag var då med en av mina vänner. På grund av den här tävlingen känner jag mig lite som en valross. Äta deg, nom nom nom. Men att sedan höra det av en av sina klasskompisar att jag "åt lite mycket deg" på grund av att jag kräktes senare av en HELT ANNAN ANLEDNING och att ingen verkar förstå.. det är inte så roligt. Men min oförmåga att bry mig om saker hänger fortfarande kvar precis som förut, så därför sitter jag och äter min oerhört goda lussebulle. Den är perfekt. Jag ska gifta mig med en lussebulle. Lussebullar är dom enda som förstår mig. 

Idag åker pappa tillbaka till USA. Eller om det kanske är imorgon. Det är i veckan. Jag träffade honom igår. Han hade bara lite babyfjun på huvudet. Det var lite vitaktigt. Han såg ut som vanligt. Han såg ut som jag kom ihåg honom. Jag träffade honom senast i Juni eller Juli, jag minns inte exakt just nu. Jag vill inte träffa honom. Jag vill inte skriva med honom. Jag vill inte prata med honom. Jag vill helt enkelt inte veta av honom. På så länge som det går. Han är hemskt, och han borde inte ha barn. Han borde inte ens ha kommit tillbaka till Sverige, det gjorde ingenting annat än att skada mig. "Men var inte så självisk!". Hah! Jag är trött på det, för är det NÅGOT jag INTE är så är det självisk. Tvärtom, jag låter människor dra nytta av mig alltför ofta. Men på senare månader har jag så att säga "satt ner foten" oftare vid olika tillfällen. Det märks så väl att människor kan ta det. Det märks! Jag är lite trött på det. Jag är lite trött på människor överhuvudtaget. 

Det här är allt jag har att säga för tillfället. Hej då! Hoppas du/Ni får en trevlig kväll och en bra dag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad ska man välja? Det är många skillnader på hundar och katter, och ingen är direkt olik den andra. Hundar går man ut med och katter inte. Hundar är trevliga och sociala och alla vet att de flesta katter inte är det. Så vilket djur ska man välja? Ja...

Precis som överskriften säger så ska jag faktiskt göra en låtrecension, vilket egentligen inte är mitt elemtent. Jag kan dock heller inget om musik och jag skriver inte för människor. Så jag hopas att jag klarar av att göra en recension när det gälle...

Jag förstår inte varför människor alltid behöver en plan Vi vet hur våra liv ser ut Vi vet vad som kommer hända Vi kommer bli sårade, vi kommer bli glada Vi kommer gråta och också skratta Vi kanske inte kommer bli riktigt lyckliga även med den där s...

Vart jag mig än i världen vänder står jag här med tomma händer, längtar efter något som kan rädda miiiigJag lyssnar på den. Den är bra. Oki?Jag vet inte, saker är bra just nu. Jag behöver nog inte räddas, trots allt. Jag och min pojkvän gjorde en dea...

Jag sitter och äter pannkakor och lyssnar på musik vid köksbordet. Jag är irriterad. Och vet inte vad jag ska skriva. Alls. Har inte skrivit på bloggen på ett bra tag, jag vet inte riktigt varför. Har bara inte gjort det. Men har tänkt i veckan att j...